Dagbok från Dundret

den 6 juli 2020

Midnattssol och lokalt regn

Att sol och regn kan skapa vackra skådespel gavs det åter exempel på denna sena kväll på Dundret innan midnattssolen försvann in bakom moln vid horisonten redan strax före midnatt. Fjällutsikten västerut låg dock fortsatt klar och kunde avnjutas tillsammans med en stenskvätta på Linbanetoppen, allt medan myggen effektivt letade upp all tillgänglig bar hud i den vindstilla och ljumma kvällen.

En lokal regnskur drar fram över Östra Malmberget strax före midnatt samtidigt som solen lyser upp fjällheden på Dundret.

Regnvåta gator i Östra Malmberget och en av midnattssolen guldfärgad regnskur framför Giehppu / Avvakkotunturi vid horisonten.

Regnet rör sig mot Gällivare i den stilla sommarkvällen när ett ständigt surr från sommarens många myggor ackompanjerar utsikten.

En stenskvätta tycks också njuta i midnattssolens ljus där den hoppar runt på stenarna.

I väster ligger Sareks ännu till ganska stor del snöklädda fjällsidor, den pyramidformade Stortoppen (2089 m.ö.h.) i Sarektjåhkkå syns i bildens högra del.

Den här kvällen försvann solen in bakom en molnbank vid horisonten redan minuterna före midnatt, långt före sitt minimum vid 00.40-tiden ovanför Bávgeduottar / Paukitunturi vid horisonten mitt i bild.

Stenskvättan sjunger vidare på nära håll trots att solen gått i moln och trots att flera besökare rör sig i närheten här uppe på toppen.

Stenskvätta på Linbanetoppen vid midnatt, naturligtvis på en av fjällets många stenar.

Stenskvättan hoppar till synes rastlöst från sten till sten och skvätter ur sig sitt karakteristiska läte.

Vid horisonten i väster finns inga moln och Kebnekaisefjällen reser sig som vanligt mäktigt i nattljuset.